Nyårsbrasa

Här firar vi in det nya året lugnt. Anstränger oss möjligen med lite extra god middag, men nyårsafton har aldrig varit något speciellt och det är skönt att inte känna några krav på partajande.

Istället eldade vi upp kartonger och julpapper sedan julafton-bonanzan och altanen ser inte längre ut som det bor White Trash här....vilket vi innerst inne är ;)

Nåväl, jag önskar er alla ett gott slut och ett gott nytt år!

God jul

Så har årets största förväntningsdag över! Det mesta flöt på bra - en massa mat över som trängs i kylen (och jag gillar inte julmat...), en massa papper och kartonger i överflöd på altanen. Men mest av allt lyckliga barn som leker med fantastiska julklappar. Jag fick också en julklapp. En äckligt dyr och väldigt stor som min sambo absolut inte har råd med. En 40 tums LED HD-tv som nu står i sovrummet. Ja, jag vill helst ha den i vardagsrummet, men S har inte riktigt nått dit att han vill ge upp sin tjock-tv där...än. Man får ta små steg ;)

Barnen överöstes med dyra saker från S moster och morbror, men lyckligast var nog Loke när han öppnade det stora paketet som pappa ordnat på eBay...

...en fungerande AT-AT (för hardcore fansen är den från 90-talet och så är två kanoner på huvudet trasiga men följde med och kanske kan limmas fast).

Kvällen avslutades i sängen med film - först hela familjen som såg "Rio" och sedan såg föräldrarna "Shaun of the Dead" (briljant!!!).

Internationalisering

Igår debuterade jag som gästföreläsare, inbjuden av Fortbildningsavdelningen vid Uppsala universitet att prata om internationalisering i engelskaundervisningen (eftersom jag och Leslie träffades via ePals + att jag har haft projekt med andra lärare genom ePals) för lärare som går en kurs . Lärarna är mina underbara lärare från Engelska för yngre åldrar-lärarlyften som jag gick för ett år sedan, så det var ett kärt återseende. Dock for blodtrycket upp ordentligt när jag upptäckte att usb-minnet med Power Point-presentationen inte var med! Fick fundera ut en plan B på stört och hade som tur var bloggen att använda mig av för bildvisning. Men det kändes ju väldigt trist att inte få göra föreläsningen som jag hade planerat.

Stannade sedan kvar för att lyssna på en amerikansk gästforskare som har bott i Japan i 20 år, som berättade om skolsystemet och samhället där. Med var också hennes 22-åriga dotter som kom direkt från Chicago. Det var förstås jättespännande att lyssna på dem och att sedan få prata mer med dem över lunch.

Sedan var det till att sadla om från föreläsning och konversation på engelska till svenskt samverkansmöte i rektorsområdet och påföljande styrelsekonferens. När jag kom hem klockan tio hittade jag usb-minnet....under botten på väskan. Surt!