Den här dagen har varit mer än en smula seg. Vaknar i morse av att TV'n låter nerifrån vardagsrummet och jag hör Svantes röst. Millisekund 1; Har jag försovit mig!? Millisekund 2; Ser att klockan är 04.26. Barnet, som igår fick köpa en bondgård, hade inte tid att sova. Han var uppe och lekte med sina fordon och hus. Eftersom S klocka ringer 04.42 och min 05.10 så blev det inte så värst mycket mer sömn. Vi kom i alla fall i god tid till förskolan.
Sedan tickade dagen på med det vanliga på jobbet. Inte lika energislukande som igår, men det kändes som "dagen efter kvällen före".
Hämta barnen - Svante hade däckat av efter ett utbrott under dagen vilket inte var så konstigt - och så hemåt. Vid byn före vår, där det är 50 km/h (och sådant respekterar jag eftersom jag vet av egen erfarenhet hur många som inte tar hänsyn till sådant här på landet) möter jag en fullständigt självmordsbenägen hare. Snabb som blixten kommer han ut från en gårdsplan, tar sikte mot min bil (don't go into the light!) och *smackabang* så möter han fronten, det flyger bitar och så var det med den haren. Hemma så ser jag att bitarna som flugit var från min bil (jag vet att du tänkte att på kroppsdelar och inälvor) - sprickor och en stor bit borta av plasten vid luftintaget. Nog för att jag redan hatar min bil, men om en hare kan orsaka sådana skador i en frontalkrock - vågar jag ens tänka tanken vad ett rådjur eller, hemska tanke, älg eller vildsvin kan göra.
Jag väntar på att få överta mammas bil. Men mamma, 85 år, är fortfarande alldeles pigg och körbar. Så hennes bil, vilken är bra mycket säkrare än den här som jag fraktar mina ljuvliga avkommor i, den lär jag få vänta ett tag till på. Kan bara hoppas att inte fler och större djur vill ta livet av sig mot min bil.
tisdag 31 januari 2012
lördag 14 januari 2012
Darth, CatWoman och en Zombie
Nu ska modern (aka jag) städa klart här hemma och sedan få till en snajdig stipendieansökan för att kunna åka med på en studieresa till Warwick och Coventry i maj.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)