Lite nytt i hemmet!

Det är alltid kul att få fräscha upp lite hemma (Ja, jag vet att jag skrev att det här inte är en inredningsblogg).Sedan vi bestämt att barnen är tillräckligt stora för att ha lego på rummet, har operation Reclaim the living room inletts. Kvar att handla är en ny soffa, men Mustangen måste säljas först.

Tv'n köptes begagnad av syrran, bänken är S gamla som vi hittade i källaren. Bord och matta är från IKEA. Vedstaplaren från K-rauta. Saccosäcken från Jysk. Och de fina ljuslyktorna hittades i Reformas webbutik.

Snart är killarnas rum också klart så att allt lego kommer upp. Tjohoo!

Block 1 - Aspirantprogrammet

Då var de första två dagarna av aspirantprogrammet avklarade - mitt i sjukstugan här hemma. Var kanske inte alltid helt fokuserad p g a sömnbristen, men blev trots allt inspirerad.

Programmet bjöd på mycket lyssnande. Några kommunchefer berättade om sitt uppdrag och synen på ledarskap, ett kommunalråd från Enköping (fantastiska Anna!) om sitt uppdrag som förtroendevald, en kommunjurist berättade lite om kommunens uppdrag, en ekonomichef om kommunal ekonomi, en utvecklingsledare, en produktionschef och så en rektor och förvaltningschef. Ni förstår att det var ett späckat program!

Vi är 30 utvalda från Heby, Håbo, Enköping, Knivsta, Älvkarleby och Tierp. Yrkesgrupperna är väldigt olika, inte alls så många lärare som jag trodde, och övervägande kvinnor (vilket inte är särskilt konstigt i kommuner).

Dagarna gav mig skiftande tankar. Å ena sidan, Vill jag verkligen bli chef? Klarar jag av att bli chef? Å andra sidan, Jag kanske verkligen kan ta steget! Det är det här jag vill göra!

Men det jag har insett är att för oss lärare, som vill ha något slags ledarskap inom skolområdet, finns i princip bara rektor. Inget där emellan. Inget lite vid sidan av. Rektor eller med tur (det finns inte så många tjänster) och kunskap utvecklingsledare. Det känns lite tråkigt att karriärvägen är utan avfarter. Bli rektor (och därmed ta ett extremt stort ansvar för personal, elever, ekonomi, arbetsmiljö och ett gäng föräldrar) eller bli inte rektor.

Det ser säkert olika ut i olika kommuner, där det ibland finns biträdande rektorer eller någon slags arbetslagsledare som verkligen får betalt för att ta mer ansvar. Utvecklingsledare, på en lägre nivå än övergripande skola, med delegerat uppdrag kring t ex IT.

Några i gruppen har redan fått erbjudande om chefsjobb eller har blivit tillsatta som chef. Även om det inte är givet att bara man har gått programmet så erbjuds du chefsjobb. Jag måste ändå få hoppas att någon med inflytande ser min potential och skräddarsyr mig en tjänst. Får jag bara göra lite trial and error så växer jag med uppgiften. För gärna ordet vidare....

En ny bebis

Kan inte låta bli, trots att jag egentligen inte vill ha honkatter igen. Greta flyttar in om två veckor.

Och mer vattkoppor på det

Vilken vecka! Svante fortsatte med hög feber och mer koppor. Felicia blev gipsad, fick feber och så kom vattkopporna dagen efter. Ingen av dem har sovit om nätterna och alltså inte vi vuxna heller. Jag var något rödögd på aspirantutbildningens dagar (reflektion kommer).

Imorse tassade Loke ner 8.30, jag slumrade till kl.10, Svante väckte jag kl.12 och sedan kom även S och Felicia ner. Sömnkontot är lite bättre balanserat men sportlovet kommer verkligen i rätt tid.

Signes sista dag

Svante är minst lika prickig som Loke, men lika pigg som vanligt. Alltså inte direkt mys i soffan-läge på den ungen, utan mer fastklistrad vid datorn spelandes spel.

Felicia, som ramlade på isen förra veckan kan ev ha en spricka i båtbenet och behöver in och röntgas. Men på Ackis vill de förstås inte ha några vattkoppsungar - men det löste sig till slut det med, trots att hennes båda föräldrar har fullt upp med annat.

Och mitt i allt det här har jag fått tid för Signes avlivning i eftermiddag. Signe har hängt med mig i många år, 13 närmare bestämt. Hon var kattungen som blev över i en kull och som jag förbarmade mig över. Hon har alltid varit lite av en problem-katt. Först hennes mage som krånglade och hon bajsade löst överallt. Sedan blev hon gravid innan hon ens var ett år. Alltid väldigt spattig och lättskrämd, men en sjuhelsikes jägare. Det blev en kull till när vi kom till Lövstabruk, sedan knipsades hon. I Knutby trivdes hon ganska bra, speciellt när de andra katterna tyvärr blev sjuka och somnade in och hon blev ensam kvar. Men hon har alltid varit lite oberäknelig och på senare tid mer och mer sur på Champis och Svinto, och barnen säger vi till att hålla sig borta från henne. Samtidigt har hon blivit extremt mycket keligare (eller påfrestande "på") mig och S, men hon mår inte bra. Det visar hon på flera olika sätt.

Det är förstås inget lätt beslut att ta. Någon kanske tycker att det är egoistiskt, att hon kanske blir bättre med någon behandling. Vi har haft fina, jobbiga och krävande år men, jag tror i mitt hjärta att Signe mår bäst av att få somna in i min famn.

Here we go again...

Svante har feber. Alltså är säkerligen vattkoppor runt hörnet för honom också. Det som var så kul att jobba idag.

Och så ska nya förhandlingar kring vab och vems jobb som är viktigast just nu att genomföras. Igen.

Konferensfika

Här är det my kind of konferenssnacks! Mjukglass och popcorn.

När fan blir gammal..

Jag i kjol! Kändes helt okej, men när man inte kan ha stövlar, vilka skor har man då?

På rymmen

Under mina aktiva Lärarförbundsdagar blev det ofta hotell och konferensställen. Nu var det ett tag sedan, så det känns inte helt fel att få komma iväg. Lite lyxigt faktiskt efter förkylning och vattkoppsbarn. Har laddat upp med skvallertidningar, snacks och godis. Imorgon börjar den tvådagarskonferens kring Unikum som jag fått chansen att vara med på tillsammans med kommunens utvecklingsledare. Tills dess ska jag försöka njuta av lugnet.

Stiltje

Det vabbas och väntas på eventuella vattkoppor på Svante. En svag liten röd fläck på låret idag...kan det vara dags? Spänningen är olidlig!

Imorgon drar jag iväg på konferens i två dagar. Sova på hotell. Bara bry sig om sig själv. Det kunde inte komma lägligare efter den här senaste veckan.

Butik-tips

Fick tips att gå in på den här hemsidan från Susanne (http://susannesgard.blogspot.se/) när jag såg hennes ljuslyktor! Även om jag inte är inredningsintresserad, så vill jag förstås ändå ha fina och läckra saker, och ljuslyktor gillar vi här hemma.

Hälsa på Holmbytorp - http://www.holmbytorp.se/se/ och du kommer vilja köpa hem en hel del. Tur att jag snart får retroaktiv löneförhöjning :)

bild från Holmbytorp

bild från Susannes gård

Sovande sötnosar

Det tar på krafterna att hålla igång hela dagen.

Söndagsmorgon

Börjar med en stärkande frukost...

En bra vattkoppsdag

Det har varit en bra natt och dag för Loke. Ganska så regelbunden sömn och ingen feber under dagen. Han har till och med varit ute och lekt en stund. Nu är han badad och ska bli insmord med aloe vera-gel så kanske han kan sova i natt igen. Vilket betyder att jag och S får sova.

Förhandlingarna kring vab:andet har kommit fram till att jag får jobba på måndag, vab:a tisdag och onsdag och sedan åker jag bort två dagar på en Unikum-träff i Stockholm. Sedan får vi se hur det utvecklar sig - om Lokes koppor slutar komma och om Svante tänker vänta med sina någon vecka till. Får han dom inte nu, kan han gott och väl vänta till sportlovet.

Och världens bästa fröken

Enligt tillförlitliga källor som jag inte alls påverkat på något sätt. Tår i ögat och varm i hjärtat!

Chefsaspirant

Idag fick jag lämna hemmet som andas sjukstuga för att äta lunch på Heby Wärdshus med kommunchefen, personalchefen och fyra andra aspiranter. Nej, ingen ska bli polis, utan det handlar om chefsaspiranter.

Heby kommun kom på idén att ge några personer möjlighet att ta ett steg mot en ledarposition genom en aspirantutbildning. De andra mindre kommunerna i regionen hakade på och vi är nu totalt 30 personer som kommer att gå den här utbildningen under 2013. Det handlar ledarskap men är också en orientering kring att vara chef i kommunal verksamhet. Att få veta vad man ger sig in på om man väljer att söka ett chefsjobb.

I Heby sökte 17 personer (vilket är mycket med tanke på kommunens storlek) som fick lämna in CV och ett personlig brev. Min chef uppmuntrade mig att söka, vilket är tur eftersom jag inte har det självförtroendet, och jag är nu en av fem som sållades ut. Tre är från vård och omsorg och så är vi två från skolan.

Just nu vet jag inte om det är just rektor som jag siktar på att bli - vilket känns som nästan den enda karriärväg man kan ta som lärare. Men man vet aldrig hur livet slumpar sig och kanske sitter jag där en dag. Eller så har jag halkat in på något annat.

I vilket fall som helst ska det här bli otroligt intressant och jag känner mig väldigt stolt över att de tror på mig som ledare.