Brottningsmorsa

Idag har Loke deltagit i sin allra första turnering, Upplandscupen, som är för nybörjare. Vi steg upp tidigt för att vara i Norrtälje kl.9 och sedan blev det en intensiv dag. Att vara brottningsmorsa är adrenalinpumpande - i alla fall för en sådan som jag som inte kan låta bli att skrika och leva mig in.

Loke fick gå matcher mot killar både lite äldre och längre och vi blev smått chockade då han faktiskt vann sin allra första match! Den andra matchen blev tuff och jämn, men tillslut förlorade Loke på poäng. Tredje matchen var också ganska jämn, men när Loke fick ett knä i ansiktet ville han inte längre brottas och lämnade wo - och det är okej, jösses, han ska fylla sju år och har brottats knappt ett halvår. Det är tufft! Sista matchen blev kort, motståndaren fick direkt in ett nacksving och sedan lyckades han hålla Loke nere och tryckte lite mot halsen - vilket Loke tyckte var obehagligt och hamnade nere i mattan till sist.

Men jag är så stolt! Stoltare än stoltast! Min son var så duktig och kämpade fast han var trött och det gjorde ont. Den här erfarenheten gör att han kommer att se sin träning på ett annat sätt och att han nu är lite mer van av matchsituationer och turneringsupplägget. Framför allt tyckte han att det var roligt (fast han inte fick någon medalj - det sved lite...) och det är ju det viktigaste!

Loke innan det börjar - taggad!

Loke, i rött, ligger risigt till i sista matchen