Sov gott

Det är inte lätt att vara 5 år och ha intensiva dagar på förskolan/fritids (det är en 5-årsgrupp på skolan/fritids), komma hem och leka en timme ute, spela lite Wii och sedan titta på när pappa försöker bli en True Jedi i Star Wars-spel. Och så var det säkert lite extra mysigt att ha sin katt liggandes där med en.

Bara vara lärare

Så har jag avsagt mig mitt uppdrag i Regionala utvecklingsrådet för C och U-län. Att inte vara aktiv i en styrelse gör att det är svårt att ha den rätta kollen. Ambitionen att försöka vara påläst och uppdaterad ändå finns, men energin ges till klassen och lärararbetet och sedan blir det inte så mycket kvar.

Det var många år sedan jag "bara var lärare". Valdes in i Tierps avdelningsstyrelse 2003 (tror jag). Blev aktiv som studieorganisatör något år därefter och sedan har det rullat på. Mycket tid och ork har jag givit till Lärarförbundet och väldigt mycket har jag fått tillbaka. I tankar, idéer, provokationer. I vänner och bekanta. Utan engagemanget hade jag inte varit en så bra lärare som jag är. Utan engagemanget hade jag gått miste om möjligheten att påverka och utveckla.

Att jag nu, när jag har närmare jobbet än någonsin och mina barn börjar bli mer självgående (typ), väljer att kliva av kan kanske ses som konstigt. Och det är det möjligen. Men jag är trött ända in i märgen på att försöka hålla ambitionsnivån uppe. Alla de år då jag jobbat deltid med lärarjobbet och deltid med det fackliga, men försökt att prestera som om jag jobbat dubbel heltid tar ut sin rätt. Sedan är det lite annat som också spelar in.

Slutar även med registratorjobbet i Mustangklubben - också det kan ses som vid en konstig tidpunkt när vi har fått till ett bättre medlemsregister med ocr-inbetalningar. Men efter 7 år så känns det inte lika roligt och motiverande längre vilket gör att jag inte heller där kan hålla min ambitionsnivå uppe.

Lärare, arbetsplatsombud, samtalsledare för Lärarmötet, mamma och fästmö. Det kan räcka en bit.

Buzzning som doftar gott

I några veckor nu har jag, jobbarkompisar och vänner provat på Air wicks nya produkt - doftpinnar. Fick hem två dofter; Cool linen & White lilac och Midnight blackberry & Vanilla silk. Den förstnämnda doften fick jag faktiskt med mig från England i våras när jag köpte Air wick i sprayform. Blackberry är en ny bekantskap som doftar alldeles underbart. Den står i hallen, på hyllan i hörnet där den där förbenade kattlådan står. Cool linen har jag placerat på toaletterna och det är en fröjd att vara där - även om det är ostädat ;)

Det är en snygg liten flaska med olja som du stoppar de medföljande pinnarna i. Många pinnar för mycket doft, färre pinnar för lite mindre. Tilläggas ska dock att i och med att det är en stor öppning för pinnarna, så blir doften, oavsett antal pinnar, ganska stark till en början. En arbetskamrat har tejpat över öppningen och stuckit ner pinnarna för att få det hela att dofta mindre och hålla längre. Det hade kanske varit smart om det var någon slags perforerat skydd redan från början.

Men alla testare är mycket nöjda! Produkten ska kunna köpas i dagligvarubutiker och kommer säkerligen att dyka upp i mitt hem igen.

Nära ögat

Nu på eftermiddagen (efter skoltid) stod jag och pratade med min kollega. Längre bort i korridoren finns fritids där barnen, de mina, är. Hör plötsligt högljudd gråt och tänker, det låter som Loke. Sedan kommer en av fritidsfröknarna springande och ber mig att komma fort för Loke har gjort illa sig.

I soffan sitter han, blodet rinner från ögat och det krävs en hel del torkning för att se att han har slagit upp ett jack i ögonlocket efter att ha fått en gunga på sig. Lilla älsklingen! Det var bara att packa ihop, samla barnen och ta en liten enögd 6-åring hem.

Det ser dock ut att sluta sig fint och han säger själv att det känns okej i själva ögat - att han kan se, om än lite mindre p g a det svullna ögonlocket. Puh! Det var lite stressigt där ett tag innan jag kunde se hur pass illa det var.

Barnen på äventyr

I onsdags åkte killarna med storasyster Felicia och hennes mamma till Kolmården för två dagars intensivt parkbesök med hotellövernattning. Det kändes lite vemodigt att inte kunna vara med och dela deras upplevelser, men självklart unnar jag dem ett besök med en person som faktiskt har jobbat där (på Delfinariumet till och med).

Kameran skickades med och kom hem med två trötta barn igår kväll kl.23. Här är några bilder:

Nästa vecka börjar allvaret och de verkliga vardagsrutinerna för oss alla. Själv har jag varit en smula ostrukturerad hela veckan men känner att jag i alla fall är tillräckligt redo för att ta emot mina nya elever på måndag.

Loke 6 år

Jag och Loke i september 2006

Loke 12 juli 2012

Min förstfödda blev idag 6 år. Stort! Det blev en massa Star Wars-lego (som pappan fick bygga ihop tills han var ledbruten) och en ny ryggsäck för den blivande skolkillen. Som alltid märker man hur fort tiden går. Tittade tillbaka i min gamla blogg, då han var nyutkommen och livet blev aldrig sig mer likt.

Det ska bli roligt att jobba i samma skola och få se honom växa vidare, varje dag.

Puss min Loke-Poo

Mot nya utmaningar

Jag har fått nytt jobb. I en ny kommun. Jobb här "hemma" på orten (som jag bor 7 km ifrån). Uppsägningen från Tierps kommun är gjord - drygt 10 år fick de ha mig. På gott och ont.

I och med det nya är det adjö till engagemanget på styrelsenivå i Lärarförbundet. Tydligen är det även där som arbetsgivaren kommer att sakna mig mest - enligt de kommentarer jag fick igår då jag träffade flera rektorer, utvecklingsledaren och produktionschefen. Hedrande, med tanke på hur jag inte har nått mina egna uppsatta mål. Kändes lite som ens egen begravning dock, då man ofta pratar hedrande om personen som dött, men sa man någonsin något när den levde?

Kommer självklart hålla mig engagerad i Lärarförbundet. Vet att det behövs arbetsplatsombud på den nya arbetsplatsen och det är kanske en lagom nivå för mig ett tag. Som jag skrivit tidigare har jag brottats med problemet att vara en bra ordförande och en bra lärare och en tid framöver ska jag nu ägna åt att fokusera på lärarjobbet och det känns bra.

Det känns också bra att få vara mer med familjen. Ha energi kvar till dem. Mina barn kommer att befinna sig i samma byggnad. Slut med lämna/hämta-stressen. Slut med att gå upp 05.10 (en timme på morgonen är en lång timme). Slut med hiskeliga bensinräkningar (har haft 5,5 mil enkel det senaste året).

Pirrigt är det, och ska väl vara. Men först ska jag ha semester - det är jag banne mig värd!