Kroppen är hemma..

men huvudet är fortfarande någonstans bland molnen. Det kommer många fler inlägg om min resa, men just nu hinner jag helt enkelt inte. Det är Verksamhetskonferens imorgon, ordförandekonferens på torsdag, ut med S på födelsedagshemlis på torsdag kväll, jobba fredag, förbereda lördag, ha kalas lördag och vara död på söndag.

Men håll ut!!! Det kommer både text och bilder.

Annamaria Pinter!

Det är verkligen fullspäckat schema. Igår spenderades hela dagen med Annamaria Pinter som är en fantastisk pedagog och som skrivit en bok om att undervisa elever i engelska som andraspråk. Vi fick göra "activities" som ger flera olika möjligheter till att öva prata och skriva. Men mest satt vi bara och insöp hennes fantatiska kunskap i att undervisa.

Efter lunch (en av de godaste pizzor jag någonsin ätit!) fokuserade vi på dagens skolbesök och det brittiska skolsystemet. Visste ni att barn som är fyller 4 år innan 1 september börjar skolan på hösten, men fyller man 1 september och senare väntar man ett år. Det kan därför vara ganska så stora skillnader i klassen- i ålder och färdighet. Jag ska dela med mig mer senare, för snart ska jag ta bussen till skolan vi ska besöka.

Som en bonus fick vi lyssna på en föreläsare som heter David Nunan. Han är tydligen väldigt känd inom ESL-världen (ESL=English as second language) och är numera miljonär på föreläsningar, avhandlingar och kursböcker.

Lyckades ta mig hem med bussen och där väntade en groteskt stor middagstallrik med kalkon, potatismos, kokta grönsaker, Yorkshire pudding och korv. Det syntes knappt att jag hade ätit när jag tillslut gav upp. Sedan satt vi och pratade till pappan Leigh kom hem och tog oss till Tesco, som är en lågprisstormarknad. Där hittade jag mer böcker och billiga kläder till killarna.

Men nu måste jag skynda mig till bussen!

En ny familj

Gårdagen var lite nervös ska jag ärligt säga. Det här med att bo hos en värdfamilj kändes inte helt kul.

Men först lyckades jag ta mig runt Kenilworth, shoppa lite böcker och spel och ta mig till universitetet med bussen. Hittade gruppen och fick en rundvandring och spenderade ännu lite mer pengar på böcker.

Sedan stod vi som små vilsna barn och väntade på att våra värdar skulle komma och hämta oss. Larvigt att vara nervösa kanske, men ingen var direkt sugen på att behöva vara sociala dygnet runt. Men så kom min Mrs Bates och jag får höra att jag är hennes första "homestay". Vi klickade ganska så direkt och hon har verkligen gjort allt för att jag ska trivas så bra som möjligt. Hennes hem är väldigt engelska med massor av små prydnadssaker och inget köksbord eller soffbord. Men man tar seden dit man kommer och äter middag och frukost med bricka framför TV'n ;)

På kvällen träffades några av oss på en pub i Ealsdon, dit vi blev skjutsade av en av de andra tjejernas "mamma" och jag blev sedan hämtad av min familj när jag ville hem. Vi har fått busskort från universitetet och taxi är inte dyrt, men det känns förstås tryggt att bli skjutsad - som jag även blev till universitetet i morse.

Det är späckade dagar. Just nu har vi lunch efter en förmiddag med fantastiskta Annamaria Pinter, vars bok vi läst på kursen Engelska för yngre åldrar. Eftermiddagen blir mer med Annamaria samt en spännande föreläsare. Ikväll har jag lovat Mandy ("mamma") att vara hemma och umgås.

På plats

Allt flöt verkligen på igår. Jag hittade till bussen, jag fick tag på en taxi och kom fram till Abbey guest house i Kenilsworth strax innan klockan 22. Ett pyttelitet rum men med dusch, toa och handfat. En okej säng, TV och så sov jag inte helt dåligt. Frukosten var dessutom bra och ägaren David väldigt social och trevlig.

Enda gnisslet är att jag inte har rätt adapter - eller kontakten ser rätt ut med det funkar inte, vilket medförde småpanik tills David ryckte ut och lånade ut en. Ska försöka hitta en ny på universitetsområdet.

Kenilsworth - it's a posh area sa taxichauffören, så jag ska ta en liten promenad innan jag ska ta bussen till University of Warwick.

Incheckad men opackad

Efter en lång och händelserik dag på jobbet så är det nu dags att byta fokus och börja tänka på engelska. Hade först tänkt att jobba imorgon - vara en duktig flicka och undervisa och ha ett utvecklingssamtal. Men så kände jag idag att nä, jag orkar inte stressa ikväll för att bli klart med allt. Att ställa klockan på 05.20 imorgon och ha den vanliga morgonhetsen + packningsstress. Så jag ordnade till det så jag nu kan ta en liten sovmorgon med barnen, äta frukost tillsammans, lämna på förskolan, packa ihop och sedan resa iväg.

Parkering är bokad och betald. Jag är incheckad och har valt fönsterplats. Tror jag fått med mig alla papper jag behöver. Så nu är det bara själva klädpackandet kvar...i vilket jag bestämt mig för att briljera och bara ta med det absolut nödvändigaste. Vet att det blir shopping. Vet också att jag alltid har rena kläder med mig hem igen. Wish me luck ;)

Generation X strikes

Min kollega är så himla rolig när hon avslutar ett inlägg till föräldrarna så här, efter dagens något våta utflykt i skogen (år 1-3):

Jag ber ödmjukast om ursäkt för att vi släpade iväg med era små.

PS Ber också om ursäkt om vi var otydliga när vi talade om kläder efter väder. Till en annan gång så vill vi bara klargöra att kläder efter väder innebär regnkläder, varm tröja eller jacka, mössa eller keps liksom stövlar eller grova kängor MED sockor.