Ibland går livet upp och ibland går livet ner. Där emellan händer kanske ingenting. Här handlar det inte om trendig inredning, harmoniskt familjeliv eller spännande resor. Här handlar det om verkligheten - mitt liv, min familjs liv - for better and for worse.

lördag 31 december 2011

Nyårsbrasa

Här firar vi in det nya året lugnt. Anstränger oss möjligen med lite extra god middag, men nyårsafton har aldrig varit något speciellt och det är skönt att inte känna några krav på partajande.

Istället eldade vi upp kartonger och julpapper sedan julafton-bonanzan och altanen ser inte längre ut som det bor White Trash här....vilket vi innerst inne är ;)

Nåväl, jag önskar er alla ett gott slut och ett gott nytt år!

söndag 25 december 2011

God jul

Så har årets största förväntningsdag över! Det mesta flöt på bra - en massa mat över som trängs i kylen (och jag gillar inte julmat...), en massa papper och kartonger i överflöd på altanen. Men mest av allt lyckliga barn som leker med fantastiska julklappar. Jag fick också en julklapp. En äckligt dyr och väldigt stor som min sambo absolut inte har råd med. En 40 tums LED HD-tv som nu står i sovrummet. Ja, jag vill helst ha den i vardagsrummet, men S har inte riktigt nått dit att han vill ge upp sin tjock-tv där...än. Man får ta små steg ;)

Barnen överöstes med dyra saker från S moster och morbror, men lyckligast var nog Loke när han öppnade det stora paketet som pappa ordnat på eBay...

...en fungerande AT-AT (för hardcore fansen är den från 90-talet och så är två kanoner på huvudet trasiga men följde med och kanske kan limmas fast).

Kvällen avslutades i sängen med film - först hela familjen som såg "Rio" och sedan såg föräldrarna "Shaun of the Dead" (briljant!!!).

fredag 16 december 2011

Internationalisering

Igår debuterade jag som gästföreläsare, inbjuden av Fortbildningsavdelningen vid Uppsala universitet att prata om internationalisering i engelskaundervisningen (eftersom jag och Leslie träffades via ePals + att jag har haft projekt med andra lärare genom ePals) för lärare som går en kurs . Lärarna är mina underbara lärare från Engelska för yngre åldrar-lärarlyften som jag gick för ett år sedan, så det var ett kärt återseende. Dock for blodtrycket upp ordentligt när jag upptäckte att usb-minnet med Power Point-presentationen inte var med! Fick fundera ut en plan B på stört och hade som tur var bloggen att använda mig av för bildvisning. Men det kändes ju väldigt trist att inte få göra föreläsningen som jag hade planerat.

Stannade sedan kvar för att lyssna på en amerikansk gästforskare som har bott i Japan i 20 år, som berättade om skolsystemet och samhället där. Med var också hennes 22-åriga dotter som kom direkt från Chicago. Det var förstås jättespännande att lyssna på dem och att sedan få prata mer med dem över lunch.

Sedan var det till att sadla om från föreläsning och konversation på engelska till svenskt samverkansmöte i rektorsområdet och påföljande styrelsekonferens. När jag kom hem klockan tio hittade jag usb-minnet....under botten på väskan. Surt!

lördag 24 september 2011

Ett snabbt besök på Urban Academy

Efter att ha varit på PS77, tog jag mig i spöregn fram till Urban Academy - en High School med en lite annan filosofi än de jag tidigare besökt. Skolan har funnits i 25 år och grundades av lärare. Det finns en rektor, men alla beslut tas demokratiskt under ett 3 timmar långt möte varje onsdag. De administrativa uppgifterna är delade mellan lärarna och de delar även på ett stort rum där skrivbord och bokhyllor stod huller om buller - de jobbar väldigt nära varandra. Egentligen så kan alla skolor drivas helt demokratiskt om 55% av lärarna vill det, men tydligen är det väldigt ovanligt.

Skolan är en "transfer school" för elever som har dålig motivation och/eller jobbiga hemförhållande. De lärare jag pratade med var inte helt förtjusta i Bard High School eftersom de menar att deras filosofi är att high school är slöseri av tid då eleverna gör kurserna på halva tiden. Urban Academy filosofi är att göra det bästa av dessa fyra år och att kurserna verkligen ska ge något; fördjupning av ett intresse men även nya kunskaper.

Dessa lärare anser att eleverna inte alltid är redo för college utan uppmuntrar sina elever på Urban Academy att kanske ta ett sabbatsår mellan high school och college och försöka jobba eller studera utomlands. Eftersom det traditionellt är att high school.-elever hålls ganska hårt - de ska komma hem i tid, inte dricka/röka/röka "pot", uppföra sig etc, så ballar de flesta helt ut när de får friheten i college. Då menar lärarna på UC att det är bättre att "leka av sig" lite innan och sedan verkligen satsa på sina studier.

UA har få regler men två av dem är grunden till allt: No fighting och No personal attack. Alla kurser är diskussionsbaserade, så det är viktigt att alla får ha sina åsikter utan att bli angripna. I deras informationsblad skriver de så här, det är långt men jag tycker ändå att det är värt att ta med:

The Urban Academy is more than a school; it is a community.
In this community all members, students and staff, enjoy many advantages and privileges that come from a learning environment where all are treated with respect.

However, a community only works well when its members are willing to give something of themselves. With the privileges that come with the Urban environment, there are certain obligations and responsibilities all of us share.
You don't need to like everyone at Urban Academy.
You must however, respect even those you dislike.

No personal attacks.
You may attack ideas, but must not attack the person with whom you disagree.

No fights in school, outside school, in the neighborhoods and no school-related fights.
At the Urban Academy it's ok to be an intellectual, to enjoy learning, to be curious about ideas, to read, to ask questions.
An atmosphere which encourages thought must be respected.

It's ok to be an oddball; it's everyone's responsibility to make all members of the Urban Academy community fell comfortable and welcome. No one should feel the need to say the "right" things or wear the "right" clothes in order to belong.
We discuss many topics in class about which people have strong feelings.
Classroom discussions must end at the classroom door and be dealt with in that class. Things can easily get blown out of proportion when people who weren't in that class become involved.

We try to treat everyone as an individual at the Urban Academy.
No one solution is good for every person. Fairness, not uniformity, is our goal.

We purposely have students from many different backgrounds.
This is an important strength of the Urban Academy. Often differences of opinion are real and deep. Discussions require that you learn to .listen. skillfully (not just "hear"). You.ll need to figure out the reasons, learn to judge the evidence that is offered to support arguments which you think are "wrong". The more you permit yourself to listen, to think, to open up to new ideas, the less you.ll find other people being "stupid".

The same is true of "boring". The more you enter into a problem, explore an idea, question a speaker, the less "boring" difficult topics will become.


Läs mer på deras hemsida: www.urbanacademy.org

Den här dagen var eleverna lediga, för lärarna hade ett tufft jobb att göra eleverna individuella program. Undervisningen är åldersblandad beroende på vilken nivå eleven är på och urvalet av kurser kittlar verkligen. Vad sägs om aktivitet/kurs som Bombing and tagging: History of Graffiti (in this course we will look at the history of graffiti. You will get a chance to choose a name and practise tagging - student taught) eller Stranger than Kafka? (What could possibly be stranger than Kafka? In this writing class we will read about at nose that walks off a face, a strange fairytale and lots of short fiction and films with a postmodern edge). Eller vill du läsa en kurs om "Do Aliens Exist?", "Ethics", "Is Hip Hop Dead? Arguing Hip Hop", "Algebra" eller Civil War and Reconstruction"?

Eleverna graderar sina val, sedan tittar lärarna på valen och har ett möte med eleven där de diskuterar valen. Sedan pusslar lärarna ihop klasserna. Vissa grupper måste vara små och andra kan vara lite större. Alla får inte sina första val av orsaker som att det ibland väljs utifrån vad kompisarna går eller om det är elever som inte fungerar tillsammans. Lärarna kan också ha åsikter om vad eleven verkligen behöver.

Eleverna kan också på samma formulär önska extraundervisning eller kryssa för om de kan ställa upp som "tutor".

Förutom att eleverna ska vara i skolan mellan 8.30 och 15.15 alla dagar, är de på onsdagseftermiddagarna (då lärarna har möte) ute på  Community Service. Skolan har 134 elever utplacerade på 70-75 "Non-profit-jobb".

Det var en frisk fläkt att prata med de här lärarna, som varit med länge men fortfarande brinner för sitt jobb. Jag fick en liten vink om att de inte var så förtjusta i facket, men jag glömde bort att fråga rakt ut. Det är ett dilemma när allt går så fort, frågorna kommer ofta i efterhand, som nu när jag bloggar. Även om jag inte är gymnasielärare så har det varit intressant att få besöka dessa olika high schools. Om du är intresserad av att göra en studieresa så är det inte svårt att komma i kontakt med en rektor eller en lärare - de är väldigt tillmötesgående.

Jag har ju beklagat mig lite över "information overload" och min sista arbetsdag på denna studieresa gick jag "all in" och besökte American Museum of Natural History. Fem våningar med fantastiska utställningar....Absolut ett måste oavsett vilka ämnen du undervisar.

T-Rex hälsar välkommen


PS77

Idag besökte jag Kevin Zilber som är Kindergarten-lärare på PS77 (Public School 77) på East 96 Street. Jag blev väl mottagen av rektor och studierektor som var mycket intresserade av varför jag var här.

Det var så roligt att få följa honom under några timmar, och att få kika in lite snabbt i andra klassrum. Skolan är från pre-K (3-4 åringar) till 5th grade (10 åringar) och är ännu en skola som tar emot elever genom intagningsprov. Skolan delar byggnad med en annan skola, liksom det ofta är här, och PS77 har ca 350 elever av de ca 1000 som finns i byggnaden. Barn med asiatiskt och vit bakgrund dominerar, inte alltför många afro-amerikaner finns i skolan.

Kevins klassrum

En massa praktiskt material - här är Kevins assistent

Underbara Kevin med några av sina elever
Varje lärare på skolan har en assistent som avlönas av föräldraföreningen (PTA). Assistenten är med i klassrummet och gör praktiska saker som att ordna med material, sätta upp teckningar, vara med eleverna på rasten. Som jag berättat tidigare så har New York-lärarna 1 "period" lunch och dessutom då 1 "planning period" varje dag. Kevin har extra "periods" där han gör fackligt jobb och har ofta möte med rektor och studierektor å personalens vägnar.

Eleverna i Kindergarten har långa dagar - från 8.15 till 14.35 - med bara en rast i samband med lunchen. Kevin brukar dock lägga upp dagen så att de på eftermiddagen får äta snacks och sedan göra lite friare aktiviteter.

På schemat har de läsning, skrivning och matte. Väldigt många kan läsa och överraskade mig i matte. Men de är så små! Kevin är helt fantastisk, både att hålla ordning på dem men framför allt uppmuntra och berömma dem.

Övar läsning med hjälp av www.starfall.com :)
Tallinje-övning

Skrivövning
Pararbete i matte - sortera björnarna på frivillig sätt, räkna, rita och skriv. Här i storleksordning.

Sorterade efter färger. Kevin hade innan gjort gemensam övning på mattan.

Hårt arbetande 5 åringar
Att säga hej då vid 13-tiden var tråkigt - inte bara för att det spöregnade ute och jag blev helt genomblöt - utan också för att jag gärna hade stannat och kanske kunnat sitta med på någon äldre klass lektion. Men nu har jag en kontaktperson, så det är väl bara att ta sig tillbaka vid något tillfälle.

Jag och Kevin

fredag 23 september 2011

Bard High School Early College

Tog mig med taxi till skolan som ligger på East Side och här var det ingen säkerhetskontroll eller registrering av elever. Byggnaden är en gammal Elementary School och väldigt sliten, men en helt annan värld än gårdagens skola.

Tar mig till Dr Leo Caseys rum och får följa med honom på hans lektion med 10th graders i Social Studies. De har den här terminen Global Studies och hade en diskussion kring jägare och samlare. Den här skolan har extremt studiemotiverade elever och det märktes på diskussionerna som var avancerade med hänsyftningar till texten de läst och artiklar i avancerade tidningar.

Dr Caseys Social studies-klass

Eleverna kommer från olika delar av New York och från olika samhällsklasser. De får göra ett intagningsprov inom matte och läs och skriv samt intervjuas. I vanliga fall tar det fyra år innan man får en High School-examen, men dessa elever läser kurserna snabbare och är klara efter två år. Resterande två åren ägnas åt olika "Arts" som ger ett collegediplom (glömde bort att fråga närmare vad det innebar med "arts").

I de flesta ämnena ska en journal skrivas online, där eleverna reflekterar över vad de lärt sig på lektionen och ibland redovisas en läxa. Lektionerna är ca 50 minuter och de har ingen rast emellan. Däremot har de en längre lunchrast då de får lämna skolan om de så önskar. Ute på gården finns det blomlådor och bord och stolar med parasoll för de som vill vara ute en stund efter skollunchen.

Stämningen är mycket god och det är väldigt lugnt både i klassrummen och i korridorerna. Enligt Denice, som är chapter leader för UFT, är det för att eleverna behandlas som unga vuxna och får frihet under ansvar. Skolan värderar lärandet och lektionerna är diskussionsbaserade.

Efter Social Studies fick jag sitta med på en mattelektion med en 11th grade. De hade diskussioner kring matte som jag tyvärr inte kan återge, för det var högt över min nivå som grundskollärare 1-7 ;) Eleverna har väldigt sällan böcker, utan får kopierat material och skriver anteckningar eftersom de inte har några skåp och är tvungna att bära med sig allt.

Ska erkänna att jag är mycket trött nu och hade faktiskt lite svårt att hålla mig vaken under mattelektionen. Det låter kanske konstigt, med det är konstant "information overload" i mitt huvud och att bara sitta med är ganska tröttande. Men vid nästa lektion vaknade jag till, för den leddes av en fantastisk ung lärare, Ben Mikesh. Han hade fysik med 9th grade och klassen hade reflektion av förra lektionen då de jobbade praktiskt med pendelrörelse. På ett mycket underhållande sätt utmanade han eleverna att tänka efter, ta ställning och hålla igång diskussionen.

Fysik är extra roligt med Ben Mikesh
När det var dags för lunch fick jag sällskap av Denice som jag träffade på mötet igår. Vi kom väldigt snabbt fram till att de fackliga frågorna är de samma - det var riktigt lustigt för vi båda reagerade "men så har vi det också!". Nu är ju systemen annorlunda, men i grunden är frågan om lärarnas status, lön och arbetsförhållande samma. USA har också svårt att få de bästa studenterna till lärarutbildningen. Ett program kallat Teaching across America plockade upp unga nyexaminerade collegestudenter och erbjöd dem jobb i de problemskolor där det är svårt att få lärare. De skrev på ett avtal på två år och fick sin master degree betalad. Sedan säger de upp sig och försvinner från läraryrket. Ett stort problem förstås av olika orsaker - att outbildade undervisar och att politikerna inte tycker att läraryrket kräver så mycket utbildning. Statistik säger att efter fem år som lärare, slutar 50% att undervisa!!!

Lärarna jagas väldigt hårt i USA just nu och speciellt i New York, där borgmästaren inte är populär bland lärarna. Resurser dras ner, lärartjänster dras in. De äldre lärarna har svårt att få jobb om deras skola läggs ner, för arbetsgivaren anställer hellre en yngre lärare som inte kostar så mycket. UFT har en "Absent teacher reserve pool" där dessa lärare får stöd.

I och med att Denice själv är en äldre lärare så är hon mer aktiv än någonsin som chapter leader. Hon har alltid brunnit för fackliga frågor och varit aktiv. Facken har lite dåligt rykte i och med en hel del korruption. Det är svårt att få folk att förstå värdet med facket och UFT har svårt att rekrytera unga lärare och få dem engagera sig för de är rädda för arbetsgivaren och i behov av jobb.

Stannade sedan kvar på Denices kemilektion som var teoretisk och förberedande inför morgondagens laboration. Ska sägas kanske att skolan precis startat här, 6 september, så det handlade om säkerhetsföreskrifter och formalia kring dokumentation. Lite svårt att hålla mig vaken igen....

Skolan har förresten haft en svensk rektor och flera lärare från Sverige har varit och hälsat på. Någon av mina läsare?

Sedan behövde jag rensa skallen och det blev promenerande och lite (hrm) shoppande. Det är galet fuktigt här just nu - svetten dryper verkligen. Så då är det extra skönt att gå in i luftkonditionerade affärer....

torsdag 22 september 2011

UFT

Sitter här ganska så matt efter en riktig heldag. Tröttade dessutom ut mig lite igår kväll genom att gå till Time Square och hem, så jag var lite mör. Därför var det skönt att skolan jag skulle till låg inte långt från den tunnelbanelinje som är närmast hotellet.

Idag har jag hängt med high school-läraren Alice O'Neil. Fick vänta en stund vid ingången till skolan, men det var ganska spännande för alla eleverna hade ett id-kort som de var tvungna att dra i en läsare och sedan gå genom säkerhetskontroll och lämna väskorna till röntgen. De fick inte ha mobiler och beroende på vilken skola de går på så registreras sen ankomst på deras kort.

Park West High School hyser ca 2000 elever, uppdelade i 5 CTE-skolor + 1 skola för handikappade. CTE står för Career and Technical  Education och är alltså praktiska gymnasielinjer. Alice jobbar på Food and Finance High School som engelskalärare.

jadå, stol och bord sitter ihop. Precis som i filmerna ;)
Vi var dock inte på skolan särskilt länge eftersom Alice hade facklig dag och först skulle till "arbitration" - vilket betyder medling - i ett mål. Men när vi väl fått fatt på en taxi så fick hon ett mejl om att hon inte behövde åka dit, så vi åkte till UFTs huvudkontor nere vid Wall Street.

Alice har varit local chapter leader i flera år, men är nu district representative och jag skulle säga att det är lite närmare en regionombudsman än rollen som ordförande i styrelsen. Hon har dock bara varit det i två veckor, så hon var ganska stressad och hade en massa samtal att ta sig igenom, så jag satt artigt och väntade i deras lunchrum. Där träffade jag dock på Alfred som är danslärare på en elementary school och under hans lunch fick jag svar på många frågor och vi hade en trevlig pratstund där vi snabbt insåg hur lika det fackliga jobbet ändå är.

På eftermiddagen var det chapter leader-möte, d v s ombudsmöte. Satt med på det för high school och bytte sedan till elementary school. Jag kände mig förstås mest hemma hos elementary school-lärarna och efter mötet var det många som ville prata (och tidigare hade de applåderat mig för att jag var fackligt aktiv...de är knasiga de där amerikanarna ;) ). En lärare, Kevin, ville absolut att jag skulle komma upp till hans skola på 96th Street på fredag. Han ville visa mig Kindergarten och de lägre årskurserna och att hans kollegor fick träffa mig. Roligt :)

Imorgon ska jag träffa min kontaktperson, som också är en av vice presidenterna, Leo på hans high school och sedan får vi se om jag får kika in hos några fler.

Rapportering nu i punktform utan någon som helst ordning....
  • UFT - United Federation of Teachers - organiserar de allra flesta som jobbar i skolan; lärare, rektorer, studie- och yrkesvägledare, sjuksköterskor, psykologer, arbetsterapeuter och socialarbetare
  • Medlemskapet är frivilligt, men alla betalar avgift och har tillgång till alla förmåner. Knepigt? Ja! De som anmäler sig som medlem får däremot rösta; inom UFT eller i arbetslaget/skolan om t ex ändringar i skoldagen, "duties", ändringar i anställningsavtalen.
  • En lärare går in på $45000 / år och följer sedan en skala där varje år man jobbar + ytterligare utbildning ger mer betalt. Förutom de har de en kollektivavtal, men det har inte gett något på två år eftersom ekonomin är så dålig.
  • Lärare ska så småningom ta en Masterexamen, liksom i Alabama, p g a "No child left behind"-lagen
  • Som lärare undervisar du 5 lektioner per dag i high school och 7-8 lektioner i elementary. Lektionerna är ca 45 minuter. De har ett pass lunchrast, 1 pass för planering och 1 pass för "duties" / dag.
  • Lärarna jobbar enligt anställningsavtalet 6 h 50 min / dag, men är där längre och gör en hel del jobb på fritiden, även sådant som hör till jobbet som Curriculum Night för föräldrarna.
  • Alfred, dansläraren, berättade att det är viktigt att ha en bra och stark ställning på skolan - att man är omtyckt av elever och föräldrar, lite av en PR-person.
  • Liksom i Alabama har man tre år som provanställd där man ganska lätt kan få sparken. Sedan krävs det mycket dokumentation för att sparka en lärare. Det har diskuterats i New York om att slopa den lagen och göra det lättare för rektorer att sparka lärare som fått fast anställning- något UFT så klart kämpar hårt emot.
  • Chapter leaders är som sagt motsvarande våra arbetsplats- och skyddsombud. De anmäler "grievances" - vilket förklaras på tyda.se:
    an allegation that something imposes an illegal obligation or denies some legal right or causes injustice.
    När anställningsavtalet bryts av olika anledningar; medlemmen t ex tvingas göra något som inte är avtalat. Man kan också anmäla en "grievance" när man inte fått verktygen för att utföra sina ålagda arbetsuppgifter på arbetstid (t ex inte har tillgång till dator med snabb uppkoppling!!). De har också ansvaret för att en "safety plan" görs och skickas in.
    • UFT har också heltidsanställda som arbetar med "victims support program" där medlemmar som råkat ut för våldsrelaterade incidenter eller tillbud får hjälp med allt pappersarbete, kurator, hjälp med att få utlagda pengar för sjukvård återbetalda m.m. En annan avdelning tar hand om Healthy Safety som innebär arbetsmiljön.
    • Snäppet högre än chapter leader är alltså district representative, som är underställda en Borough representative (N.Y: är ju indelat i Boroughs) - översatt till våra regionsombudmän och regionschef.
    • Högst upp finns en styrelse med president, sekreterare, kassör, vicepresidenter för olika inriktningar m.fl.

    (ursäkta att punkterna bökade till sig och användandet av engelska titlar)

    Imorgon, torsdag, ska jag alltså träffa Leo Casey som är vicepresident för academic high schools - alltså gymnasiet för de elever som vill studera vidare på college.

    Jag och Alice - District Representative UFT Manhattan

tisdag 20 september 2011

Hej då Wetumpka, hej New York!

Så har jag lämnat vänliga södern och mina nya vänner och faktiskt familjemedlemmar. Igår tog Jason mig till ett bomullsfält så att jag fick titta närmare på bomullsplantan och jag snodde med mig lite som jag hoppas inte mosas helt i en redan överfylld väska.

Under eftermiddagen kom jag så fram till staden a l l a pratar om! Jag har lärt mig att hitta lite på kartan och ska nu ta mig ut och se mig om. Kan lugnt säga att det här, det är något helt annat än Alabama ;)

Visst du att....


  • det var i Montgomery, Alabama som Rosa Parks satte sig framme i bussen?
  • Martin Luther King verkade i Montgomery och Birmingham?
  • man måste samla på sig sjukdagar? Man får en dag varje månad som samlas ihop tills du blir sjuk eller ska vara föräldraledig? De är fullt betalda dock.
  • det finns ingen lagstadgad semester, det beror helt på var och vem du jobbar för. Du har två personal days / år som du får ta ut.
  • de är h e l t galna i [amerikansk] fotboll och då inte NFL-serien utan College Football. Antingen är du Alabama-fan eller Auburn-fan. Alabama har vunnit flest mästerskap men Auburn har vunnit två och de vann senast förra året. Det är alltid ett väldigt pratande om dessa lag och vem som hejar på vem. Kläder, skor, flaggor på bilar... Leslie är Auburn-fan, hennes man Alabama-fan. Jag har lovat att ge support till Aulburn - WAR EAGLES!! ;)

söndag 18 september 2011

Ett par dagars semester


Är under helgen i Fort Walton, Florida för att samla kraft inför en ny vecka med en massa intryck. Det är en otrolig strand som toppas med vilda delfiner som kommer nära stranden i jakt på fisk och en magisk solnedgång.

fredag 16 september 2011

Politik, makt och pengar

På RES träffade jag skolans lokala ombud härom dagen och idag var jag och Leslie till Montgomery för att träffa folk på huvudkontoret.

Några fakta
  • AEA är det enda lärarfacket i Alabama
  • Medlemskapet är frivilligt
  • De organiserar aktiva lärare och rektorer, pensionerade lärare och "support personal" ( "mattanter", busschaufförer, administrationspersonal)
  • medlemsantalet uppgår till 105 000
Jag har sedan ett år tillbaka haft kontakt med Ashley Mclaine som jobbar inom PR-avdelningen, så hon mötte oss och slussade oss vidare till Jim Wrye som på ett väldigt passionerat och roligt sätt gick igenom såväl AEA's historia som hur de arbetar idag. Det var en ganska så ständig svada, så att komma in med frågor var inte helt lätt. Och inte alltid heller lätt att få svar på dem.

En hel del är egentligen ganska så lika när det gäller det fackliga arbetet - att hjälpa medlemmen mot arbetsgivaren så att den sistnämnde följer lagen. I stort är det samma frågor som är viktiga - lön och att stärka lärarnas identitet och roll i samhället - men eftersom det politiska systemet ser väldigt annorlunda ut, blir också arbetet med frågorna annorlunda. Jim berättade väldigt målande om hur de bearbetar politikerna och att de hela tiden måste hålla koll i arkiven för att ha så mycket bakgrundsmaterial om dem som möjligt. Det handlar väldigt, väldigt mycket om makt och pengar och deras politiker är till viss del korrupta och ser bara tills in egna vinnings skull.

Som ett exempel tog han upp en politiker som heter George Wallace. Han arbetade hårt för att få till en lagändring i Alabama som skulle innebära att lärarnas pensionsfond skulle kunna användas till annat. Det blev förstås ett väldigt liv kring detta och AEA lyckades rädda det hela.

AEA är inte omtyckta av politikerna! Skolan är decentraliserad till staterna, men även delvis ålagd av den federala staten att följa lagar som "No child left behind" - införd av Bush. Pengarna till detta kommer dock inte med själva lagen...känner ni igen det?

Ekonomi och lagar går helt genom "the Legislation" - där politiker sitter och bestämmer över det mesta i Alabama och dessa människor har ingen erfarenhet av skolan utan kommer från helt andra områden. Detta gör förstås att de inte ser till skolverksamhetens bästa. De försöker komma åt de pengar som är avsatta till skolan på många olika sätt och jag blir helt klart lite mörkrädd när jag hör hur lätt de får med sig andra som röstar för dessa förslag. Lobbying är en stor grej här och det gäller för AEA att hela tiden vara på tårna och hitta rätt personer att samarbeta med och påverka för att kunna stoppa eller få igenom lagar som gynnar lärare och elever.

Jag frågade om arbetet med lärarnas löner - som ju är Lärarförbundets stora fråga just nu. Som det ser ut nu har lärarna inte fått någon löneökning sedan 2007. Det senaste avtalet skrevs under högkonjunktur och gav 21% på tre år. Leslie har jobbat i 11 år och har en årslön på ca 40 000 dollar vilket blir lite lägre än genomsnittsårslönen här hemma. En legitimerad lärare här måste dessutom fortbilda sig för att få behålla sin legitimation och bör ta en master för att fortsätta undervisa (något som Leslie håller på att avsluta just nu). När de har tagit sin master, de tjänar lite mer.

Nästa fråga som jag försökte få svar på var förstås hur de vill jobba kring lärarnas arbetsinnehåll och arbetsmiljö men se, det fick jag inget riktigt svar på. Vi har så klart olika arbetskulturer och någon som vi tar för givet och som är lagstadgat kanske inte är viktigt för andra. Men jag är ganska så övertygad om att lärarna i Alabama gärna vill ha mer tid till att planera än 40 minuter varje dag, vilket AEA inte verkar ha som någon större fråga att arbeta för. De har helt enkelt fullt upp med att försöka hålla politikerna borta från skolan och lärarnas öronmärkta pengar.

Jag och min kontaktperson Ashley



torsdag 15 september 2011

Lite mer från RES

Car duty - alltså stå och ta emot eleverna som kommer i bilar. Det är en lång rad varje morgon!

Skolan - som har ca 950 elever
Leslie var så stolt över sin Lärare-tröja
Matsalen där eleverna får köpa varm mat. En del har gratis mat p g a familjens ekonomiska status. Det serveras även frukost.

Gårdagens lunch var spagetti och köttfärssås
Den här killen äter samma mat varje dag. Han tyckte dock att det blivit bättre eftersom han förut bara fick med sig chips.... Det här är pizza som de värmer i micron.

En annan kille åt en enchillada
Många frågar förstås vad skillnaderna är mellan våra länder och det är faktiskt inte en så lätt fråga att svara på. Jag brukar säga att det inte är så stora skillnader egentligen - en skola är en skola och elever är elever. Det som gör lite ont i hjärtat är att se elevernas "snacks" och luncher. Det är inte direkt nyttigheter som plockas fram och även om våra elever nog skulle avundas dem i början, så är det nog inget de skulle vilja ha i längden. Jag ser väldigt lite frukt och knappt några grönsaker. Det är juicer, chips, kakor och dessa "plocka ihop"-luncher som köps på stormarknaderna.

Något jag å andra sidan faktiskt är lite avundsjuk på är lärarnas status och disciplinen de har i klassrummen. Och då är det inte att eleverna trycks ner, utan hela stämningen och ordningen är verkligen bra. Det märks inte att det går så pass många elever på skolan som 950 stycken. Det är väldigt tyst och lugnt, eleverna radar upp sig på led för att lämna ett klassrum och gå till ett annat. Det är absolut inte tal om att de skulle "käfta emot". Nu är det säkert inte så här på alla skolor, och Leslie berättade igår om en annan skola hon jobbat på där det var väldigt extremt när de skulle gå i korridorerna. De skulle gå efter en speciell linje och stå på rätt golvplattor - it's not a school, it's a prison skojade hon.

Under mina presentationer har eleverna mest reagerat på rasterna förstås. Att få gå ut och leka eller bara sitta och prata med sina kompisar - ta en paus. Det är en stor skillnad förstås. Jag fattar inte hur de orkar, jag är helt slut efter ett tre timmars-pass i klassrummet! Som jag skrivit tidigare så har de 20 minuter lunch och 40 minuter P.E då de är i gymnastiksalen - många på en gång! En timme om dagen till annat än att sitta i ett klassrum...

På måndag ska jag få sitta med hos några lärare och observera det "vanliga" klassrumsarbetet och det kommer att bli riktigt intressant.

GATE

Lektionen börjar med W.O.W. and T.O.W.


Idag har det varit lugnare med presentationer - bara två stycken. Istället har jag varit med i Leslies klassrum dit hennes GATE-elever kommer tre timmar i veckan. GATE står för Gifted And Talented Education och ligger under Special Education. I år 2 så testas eleverna och de elever som genom dessa test och genom observationer och aktiviteter med GATE-lärare visar på begåvning och/eller talang får sedan då gå ifrån den ordinarie undervisningen för att utmanas och göra lite andra saker än bara sitta i klassrummet och göra stenciler. De har till exempel W.O.W - Word Of the Week, T.O.W - Thought Of the Week samt P.O.W. - Problem Of the Week där de utmanas att tänka lite längre.

Det är ofta många diskussioner om allt möjligt som dyker upp i deras huvuden när de arbetar med uppgifterna och de uppmuntras till att stärka sin självkänsla och självförtroende då det här ofta är de elever som kan bli retade för att de sticker ut.

Intressant är att många av dessa elever är väldigt intelligenta och t ex läser väldigt avancerade böcker för sin ålder  men har brister i de sociala kontakterna.  Så GATE-klasserna ger dem möjlighet att interagera med andra i en liten grupp.

De flesta klasserna är i våra mått mätt ganska små, de försöker vara kring 18 stycken som mest. Men klassrummen är ganska små och de sitter trångt hela dagarna. GATE-eleverna får mest sitta och göra sådant som de redan kan, så för dem att få komma iväg och stimuleras är viktigt.

Självklart läggs det resurser på de som inte når bra resultat, men lärarna blev väldigt förvånade och imponerade när jag berättade att alla våra elever ska ha IUP och vad det innebär. Å andra sidan har vi ju inte resurserna för att utföra dessa IUP:er alla gånger och att lägga resurs tre timmar i veckan på de elever som behöver stimuleras mot högre mål finns verkligen inte!

Specialpedagogen stoppade mig i korridoren och pratade en stund idag och ville höra lite om hur vi jobbar med våra svaga elever. I USA är inte dyslexi klassad som en svårighet och utreds inte. Visst är det förvånande!? Fast jag är fortfarande i chock över hur lärarnas arbetsdagar ser ut, så det är inte så mycket som kan göra det värre ;)

Imorgon ska jag och Leslie träffa AEA-officerare (de kallas så) på deras huvudkontor i Montgomery. Det ska bli mycket spännande att höra vad för frågor de arbetar för. Jag träffade i dag Elmore Countys superintendent som godkände mitt besök - en jättetrevlig man - och när han frågade om vad jag upplevt tog jag upp det här med rasterna och berättade om hur vi har det hemma. Då säger han skämtsamt att jag inte ska prata högt om det till lärarna - vilket Leslie sedan direkt efter att han har gått säger till mig att han nog egentligen var allvarlig över. Kanske har jag satt igång något redan....

föräldraföreningen kom med en present-idag en kasse med en Redlandtröja, magnet till bilen (RES)  och mugghållare

onsdag 14 september 2011

Redland Elementary School

Sitter nu hemma hos familjen Leslie och jäser efter en mexikansk middag som var så pass stor att vi tagit med oss resterna hem för att ha till lunch imorgon. Och då tog jag en "starter" och en "side order" - inte en huvudrätt! Allt är verkligen "big" här.

Försöker samla tankarna kring dagen som spenderades på Leslies skola med ca 950 elever. Jag blev en kändis med announcement i högtalarna och en Välkommen-poster i korridoren. Gjorde min presentation fyra gånger och besökte tre klasser utöver. Träffade massor av lärare och rektorn och jag minns knappt ett enda namn... Faktiskt går det en halvsvensk kille i ettan som heter Bjorn. Självklart letade vi upp honom. Hans mamma är svensk, men så mycket mer än så kunde vi inte få ur honom. Under sommaren var han i Sverige, men han vet inte vart ;)

Det är precis som man tror, lärarna tituleras Mrs/Miss/Mr och efternamnet. Fast jag fick heta Mrs Alex ;) Disciplinen är ganska så sträng dessutom. Korridorerna är fyllda av elevarbeten som är fantastiskt kreativa och jag frågade förstås om de inte blir förstörda, men det blir de inte; "Hands to yourself" är regeln.

Dagens chock var dock detta; Rasterna! Eller bristen rättare sagt. Eleverna börjar klockan 7.30 och dom har lektioner hela tiden förutom vid lunchen som är 20 minuter. De har ett pass som de kallar rast, som är 40 minuter, men då ska eleverna vara i gymnastikklassen eller få extra stödundervisning. På förmiddagen och eftermiddagen har det "snack time" då eleverna får äta medhavda "snacks". Jag såg såväl mackor som popcorn - en kille åt muffins till lunch. Vad säger man, det är helt enkelt lite annorlunda (som att lärarna går omkring och tuggar tuggummi).

Kindergarten till år 4 har en och samma lärare hela tiden, medan 5:orna och 6:orna ibland byter lärare och klassrum. När jag berättade att vi i Sverige har flera raster och att eleverna då ska vara ute, ville flera byta skola ;) Dagen slutar vid 14.30. Lärarna har i början och slutet av skoldagen "duties" som att ta emot och vinka av eleverna som kommer med buss eller alla de som lämnas av med bil.

Det här betyder förstås också att lärarna inte har några raster. När deras elever har gymnastik i 40 minuter (varje dag) har de planering - som ofta äts upp utav olika möten. När jag frågar om det här så har de förstås aldrig direkt reflekterat över deras situation och har inte sett det hela som något stort problem. Jag tog upp det här med AEA's ombud på skolan men vad hon vet är det inte en fråga som AEA arbetar aktivt med.

En annan sak var toalettbesöken. Visst får eleverna gå ifrån lektionen om det kniper, men ska då ha en liten skylt med sig som visar att de har tillstånd att vara i korridoren. Vissa gånger radas eleverna upp och alla får gå ut i korridoren och stå på led medan toalettbesöken avhandlas. Som sagt, det är disciplin - det är väldigt tyst och lugnt även om även dessa elever kan bli lite stojiga i klassrummen.

Imorgon ska jag tillbaka och göra några fler presentationer och sedan även få sitta med och observera i klassrummet. Det är så fantastiskt spännande och jag har redan ett par idéer som jag kommer att ta med mig hem.

Jag kommer att återkomma med samtalet med AEA's ombud och även berätta lite kring vad Leslie gör. Hon har nämligen GATE-klasser. Gifted and talented education. Men nu är klockan sent här och väldigt tidigt i Sverige och det är dags att sova.


tisdag 13 september 2011

24 timmar

Från att jag vaknade hemma hos min mamma igår, tills jag fick lägga mig i en mjuk, skön säng, var jag i princip uppe 24 timmar. Sov förstås på planet - men roade mig också med att se på filmer. De många flygbytena tar dock ut sin rätt, det blev fyra flygningar under dygnet och en hel del traskande där emellan för att byta terminaler. Säkerhetskontrollen är jag nu en mästare i - i New York blev man till och med helröntgad!

När jag lokal tid klockan 21 kom fram till Montgomery, stod hela familjen Mattox och väntade. Vilken härlig syn och så fantastiskt trevliga (och då inte på det ytliga sättet). Det här kommer att bli en fantastisk vecka :)

Här i Wetumpka, AL är klockan nu 6.42 och jag och Leslie ska snart åka iväg till hennes skola där jag ska träffa elever, lärare och rektor. Det känns väldigt pirrigt, men jag tror säkert det kommer att gå bra. De förstår ju att jag inte har engelska som mitt modersmål och är mycket imponerade redan av hur bra de tycker att jag pratar.

Så en rapport från dagen kommer när vi har kväller här :)

tisdag 24 maj 2011

Vi tar det från början

Nu när bloggen kan följas av flera tack vare Lärarbloggar, så kan det vara på sin plats att berätta hur och varför jag ska åka.

Det hela tar sin början i Lärarlyftskursen Engelska för yngre åldrar, vid Uppsala universitet. Där får jag tipset att hitta e-postbrevvänner genom epals.com och bara någon dag efter att jag registrerat mig så blir jag kontaktad av Leslie som är lärare vid en skola i Wetumpka, Alabama. Vi hittade varandra på en gång via e-post och chatt och började smida planer på att kunna ses för att få ett ordentligt utbyte av erfarenheter. Nu är ingen av oss direkt välavlönade eller sittandes med stora besparingar, men då finns det faktiskt stipendier - även om de inte är alltför många för oss lärare som vill utanför Europa (tipsar om att det finns massor att söka inom Europa - det får bli om några år det).

Skulle jag nu ta mig till USA och Alabama för att se hur Leslie och henne kollegor arbetar, då måste jag självfallet även se till att få träffa något lärarfack. Så innan jag skickade in min första stipendieansökan (till Svenska institutet) så kontaktade jag Alabama Education Association, som är det lärarfack som Leslie tillhör. Inom några timmar hade jag en översvallande inbjudan. Och där kunde jag ha varit nöjd. Men så ambitiös man är så tänkte jag; Jag måste ju flyga via New York och vad häftigt det vore att besöka facket där också! Så jag började leta på nätet (tänk vad Internet är fantastiskt!) och hittar bland annat United Federation of Teachers. Letade efter någon allmän e-postadress men fann ingen, så jag började leta bland Borough Office och mejlade alla ansvariga där. Efter några dagar dyker e t t mejl upp med frågan "Where did you get this address?" och inget mer. Skrev tillbaka och förklarade att jag varit på hemsidan. Sedan gick det några dagar, eller en vecka, igen och så kom ett mejl från Leo, Vice President, Academic High Schools, som varmt välkomnade mig att besöka dem.

Min ansökan till Svenska institutet fick tyvärr avslag, så det var lite deppigt ett tag. Men så träffade jag på Eva Elmstedt Frisk som kommer från samma region som jag, och som nu arbetar heltid åt Lärarförbundet internationellt. Hon peppade mig genom att berätta om det internationella arbetet i förbundet och att det faktiskt inte alltid är lätt med det fackliga arbetet i stora demokratier som t ex USA. Jag kontaktade AEA och UFT igen för att försäkra mig om inbjudningarna kvarstod, och det gjorde dem. Så tog jag steget och "vågade" söka stipendiet för fackliga studier utomlands. Förbundsstyrelsen tyckte glädjande nog att mitt fokus var värt att stödja - jag ska ta med mig de två stora frågorna som vi i Tierp (liksom många andra avdelningar) brottas med: Arbetstiden och dess innehåll samt möjlighet till pedagogisk utvecklingstid.

Jag hoppas att du vill följa med mig på resan, om än bara här i bloggen. Inlägg blir det oregelbundet fram till resan i september, men sedan blir det förhoppningsvis massor att skriva om och att visa.