Legoland i dagarna två

Så var det då äntligen dags för resans syfte och höjdpunkt; Legoland Billund.

Det är förstås inte att rekommendera att åka under högsäsongen, men med förköpta biljetter (2-dagars) gick det snabbt att komma in. De där gratisbiljetterna som man får genom olika företag är värda att använda om man har lika många barn som man är vuxna i sällskapet, och bara ska vara en dag. 2-dagarsbiljetterna var bara någon hundralapp dyrare än att använda gratisbiljetterna (som dessutom bara kan köpas i kassorna, där det är köööö).

Loke hade längden inne för alla åkattraktioner, medan Svante (som är våghalsigast) inte fick åka det han ville och därmed var ganska så besviken. Hemsidans info är lite missvisande - ladda ner Legoland-appen där det är bättre information om vad som gäller på attraktionerna och aktiviteterna.

Första åkturen gick vilt till, Loke var nog inte beredd på det som du ser. En väldigt rolig bergochdalbana med en överraskning mot slutet ;) Den här måste man vara 120 cm för och då måste man åka med en vuxen. Svante var så ledsen men fick nöja sig med att titta på pingvinerna bredvid.

Sedan åkte han och jag Speed racers vilket var mycket uppskattat av både mor och son! För Loke dröjde det ganska länge innan han ville åka något igen - X-plorer knäckte självförtroendet något....

Dagen under strålande sol och i hetta gick i lugnt tempo. Om inte annat för att det behövde köas en hel del. Och trots att vi var där i två dagar så missade vi en del grejer, vi orkade inte riktigt med att hetsa runt och stå i kö. Lärdomen är att när vi om några år åker tillbaka, så gör vi det under lågsäsong.

The Temple - skjuta på lysande punkter med laserpistol

Xtreme Racers - lite som Vilda musen på Grönan, fast med en redig första backe.

Allas favorit; Draken. Lugn tur inne i borgen för att sedan åka ut på en snabb, kort men härlig bergochdalbana

 Slush-ställen fanns det gott om! Barnen fick en 0,5 l flaska och band som vi sedan fyllde på med både slush och annat drickbart i värmen. (flaska 45 dkr, band 20 dkr tror jag och påfyllning 22 dkr eller 5 ggr för 75 dkr)

 SG var förstås inte 100% återställd och tål dessutom sol och värme dåligt i vanliga fall också. Så han hamnade på Saloon i skuggan (med öl) där vi sedan träffades för att äta. Vi hade fått höra att det skulle finnas legoformade pommes frites, och det var just där som det fanns! Barnen åt glatt legobitar och frikadeller.

Legoland var en gång i tiden i stort sett bara miniatyrvärlden, byggd i skala 1:20. Den ligger i början av parken, men eftersom vi ville vara lite smarta (för alla stannar till precis där först), så gick vi längst in och jobbade oss tillbaka. Så på kvällningen dag 1 var det knappt några där och vi kunde strosa runt och titta på alla fantastiska byggnader, farkoster och rörliga delar.

Svante gillade legovärlden - Ni går för fort! Jag vill titta!

På plats i legotåget

Dag 2 körde vi repris på Speed Racers och Draken, åkte Xtreme Racers efter dagarnas längsta köande och vi besökte Atlantis och 4D-bion. Som avslutning tog vi Legondolen.

I  olidlig hetta (för AC hade pajat i butiken) valdes det ut lego - både i lösvikt och så diverse byggsatser. Barnen hade sparat jul- och födelsedagspengar för att kunna shoppa loss. Inte alltid billigare än på andra ställen, men det är ju något speciellt att få handla på själva Legoland :)

Barnen var så nöjda med dagarna! Ja, vi vuxna också trots att vi ser det hela ur en annan synvinkel. Det blir ett återbesök när ekonomin tillåter och Svante har vuxit till sig lite.

SG har också bloggat, mer seriöst, om dagarna. Läs på hans blogg >>>>

Mot Danmark och hem igen

Med full-lastad bil for vi iväg mot Danmark på min födelsedag. Resan ner ger gick förvånande nog bra. Rustade med lite ätbart, DVD-spelare och surfplattor behövdes endast ett fikastopp i Brahe hus och McD + tankning utanför Malmö. Öresundsbron var imponerande, men Stora Bält-bron än mer. Sedan hade vi ju inte koll på att Lilla Bält-bron också fanns. Dåligt med geografikunskaper hos läraren ;)

Resan genom Danmark, mot Jylland, gick på ca 3 timmar. Mycket tack vare hastighetsbegränsning på 130 km/h på motorvägarna. Darth Vader (gps:en) guidade oss väl hela resan och irrade bara bort oss en gång med en icke-existerande Jet-mack under vistelsen.

Fortfarande glada efter många timmar i bil.

Vi hade en 15 m2 stuga på Top Camp Riis utanför Give. 20 min från Billund och 5-10 minuter från Givskud. Stugan var väldigt enkel med två våningssängar och en bäddsoffa, trinettkök och kyl. Vi hade tur och fick en stuga precis mittemot duschar (5 dkr för 5 minuters duschning) och toaletter, så det löste sig bra. Men blir det någon mer gång så kommer vi kosta på oss en "lyxstuga" med dusch och toa samt att stanna någon dag längre för återhämtningen. Barnen tyckte mycket om campingen, som har pooler och flera lekplatser som de knappt hann använda eftersom vi hade ett späckat program.

Felicia på trappan till vår lilla hytte.

Tips för dig som vill bo där (för det rekommenderas); ta med diskmedel, disktrasa, diskhandduk. Ha brett lakan till dubbelsängen (bäddsoffan). De förstnämnda hade vi missat, men lakan hade vi i alla fall. Campingens supermarket är förstås väldigt dyr (men har färskt bröd på morgonen), det finns mataffärer i Give och Givskud.

Hemresan var seg eftersom den påbörjades på eftermiddagen, efter besöket på zoo. Barnen var trötta, vi var trötta och det tjafsades en hel del. Vi kom hem kl. 03 natten mot fredag och känslan av att få lägga sig i sin egen säng är oslagbar!

SG fick ratta över de flesta broarna - förutom Lilla Bält-bron på vägen hem. Den var lagom för mig...

Om man inte vill åka över en massa betalbroar (Öresund och Stora Bält), och spara lite tid, finns en färja från Varberg och en från Göteborg över till Jylland. Dessa hade vi gärna valt men de kostade en hel del och vi hade tyvärr en tajt budget. Men nästa gång så....

En lång väntan är över...

i morgon far vi mot Danmark och tre nätter i stuga på en camping. Legoland x 2 och så Givskud zoo innan hemfärd.

Här hemma håller vännen Julia ställningarna med vattning av blommor och klappning av katter. Känns skönt att någon finns i huset när vi ska vara borta så pass många dagar.

Nu ska jag bara försöka packa in i bilen, få ungar i säng och städa undan det sista...

Upp till bevis Telia

Var tvungen (ja faktiskt, har legat halvt sömnlös i natt) att skriva av mig kring mitt missnöje med Telia, eller främst butiken i Gränby Centrum i Uppsala. Så då skriver jag förstås på facebook, för att få lite sympati:

Eftersom vi är mer eller mindre livegna att använda Telia här på landet (och varit nöjda utifrån de förutsättningar vi har), så försöker jag alltid backa upp dem vid kritik. Men nu är jag så himla missnöjd med bemötandet i butiken i Gränby, så jag tänker spy ut lite galla här på facebook.

Den 10 juni, glad i hågen, införskaffar jag en Samsung S4. I erbjudandet ingår en 7" tab - attraktivt för många. Så jag frågar först om det finns kvar några tab, tjejen ser två i datorn så vi fortskrider med abonnemangsbytet. Men när hon ska plocka fram taben hittar hon inga. Med försäkran att höra av sig när de kommer in i butik, nöjer jag mig med att bara ta telefonen då.

Den 28 juni har jag inte hört något, så jag stannar till och går in och frågar vad som händer. Får då svar att 7" är helt slut centralt, så chefen har gett 10" till en del kunder. Men, det kan inte killen göra där och då, utan jag måste prata med chefen på måndagen.

Den 30 juni åker jag alltså in och förklarar mitt ärende för säljaren. Hon säger då att ja, jag ska få 10" men tyvärr är de slut i butiken och i butiken på stan. Jag frågar om det ens ligger någon beställning på mig, och det kollar hon upp och säger att ja, det står att jag ska ha en.

15 juli ringer jag Telias kundtjänst (för till butiken kan man inte ringa). Hon kunde inte se någon beställning på mig, men ber att återkomma nästa dag. Det gör hon, då den 16 juli, med beskedet att det inte ligger inne någon beställning på mig. Så jag ilsknar till på riktigt. Åker de där 5 milen enkel igen och får prata med ännu en säljare som förklarar att min beställning ligger bara i butiken och nej, det har inte kommit in några 10" eftersom de hade ett erbjudande på dem också, så de tog slut. Och nej, tyvärr, tyvärr så vet de inte när de kommer in. Jag försöker verkligen stå på mig, utan att bli otrevlig, så hon skriver en lapp (jag ser vad hon skriver) till "min" säljare om att hon ska ringa mig eftersom aktuell säljare inte vet vad vi har bestämt.

Det var i tisdags. Ingen har ringt...
På måndag är det 42 dagar sedan jag blev lovad en tab. Jag har flera alternativ som Telia skulle kunna erbjuda mig i kompensation - men jag är mest intresserad av vad de tänker göra för att göra mig till en nöjd och glad kund igen.

Jag passade även på att skriva något mer kortfattat på deras fb-sida under ett inlägg om surfplattor. Då skriver de att de vill att jag skriver ett privat meddelande till dom. Kopierar texten här ovan, samt tillägger att jag hade varit missnöjd, men nöjdare, om de under den här tiden hört av sig kring fördröjningen. De kunde också från början lagt undan en 10" tab då det bestämdes - eftersom jag faktiskt måste ha stått högt på listan.

Nåväl, får snart svar tillbaka att hon verkligen beklagar det som hänt och att hon ska kontakta butikschefen som får kontakta mig med en lösning.

Så nu är det upp till bevis Telia. Om jag fick bestämma, så skulle jag bums få en tab 3:a och någon slags "sveda och värk"-kompensation. Men jag ska inte lösa problemet, det ska dom. Nu hänger förtroendet på en skör tråd.

Fira vad du vill del 1

I väntan på att fina Maja (Lena) ska kunna lämna över usb:et med alla bilder hon tog på vår "Fira vad du vill"-fest den 13/7, kommer här en bild på mig och min lillkille Svante som hon så fint tog.

Och så var det ju en kille som blev 7 år den 12/7... älskade Loke!

Så lycklig över sin "Sagan om ringen"-ring i kedja. Det leks nu mycket Frodo ;)

Annars så tuffar semestern på. Det dåliga samvetet över veden som inte kommer in under tak utan någon större fart tynger, men det är så skönt att bara sitta på altanen och lösa korsord eller läsa deckare...

Tand nr 2

Första tanden knipsade mamma ut genom mild våld när den hängde i en slamsa. Det var på påsklovet. Ikväll kom tand nummer 2 ut genom Lokes egen försorg. Självklart är han mycket stolt över bedriften :)

Buzzar Boxday

Som Buzzador får man verkligen möjlighet att prova olika saker och tjänster. Från dammsugare och TicTac till nu varutjänsten Boxday som levererar t ex tandkräm, aluminiumfolie, batterier m.m. hem till dig regelbundet. Du kan välja en färdig box eller plocka ihop din egna.

Har nu gjort min första beställning på, men gör den mer för att genomföra buzzningen än att verkligen behöva sakerna. För lite att välja på, eller egentligen, inte de märken jag använder kanske är närmare sanningen.

Nu är det bara att vänta på boxen, men jag är tveksam om jag kommer att fortsätta prenumerationen.

Vill du också prova? Kanske det passar din livsstil bättre? Få 10% rabatt på din första beställning genom att gå in på http://www.boxday.se/buzzador.

"Nää, jag är inte bitter!"

Idag fick vi reda på om vi skulle få göra de it-projekt som kommunen låtit oss ansöka pengar för. I och med att det är rejäl it-fattigdom i kommunen så var det många som tog chansen att söka för datorer, iPads m.m.

Jag och mitt arbetslag valde att söka pengar för Smartboards för att kunna göra ett projekt kring digital sökkompetens och källkritik. Vi slet med ansökan (okej, jag var förstås extremt drivande som vanligt) och var mycket nöjda när den gick iväg. Vi hoppades sticka ut bland alla ansökningar och trodde vi hade en bra chans.

Men, som ni säkert förstår, vårt projekt valdes inte ut och det känns verkligen som ett personligt nederlag för mig. Jag har deppat hela dagen (fast ny frisyr gjorde det hela lite bättre).

Nu har skolan fått två andra projekt godkända, varav ett kommer att komma flera av våra elever tillgodo, och jag gläds med dem (båda lagen ska få iPads). Ändå känns det bittert att läsa mejlet som kom ut om hur de ansvarig gjort urvalsprocessen. "Meningen med projekten är att de som har idéerna, kunskapen och framåttänkande pedagogiska tankar ska testa för att se vad vi sedan i Heby kommun kan/bör satsa ytterligare pengar på. Det är alltså spjutspetsprojekt för att i liten skala se om det ger högre måluppfyllelse för eleverna innan vi ”köper på oss” en massa saker som kanske inte ger den effekt vi önskar. Därför är det viktigt att vi sprider projekten så att många olika delar testas. Det innebär INTE att de som inte får sina projekt beviljade hade dåliga tankar eller inte ”hade något att komma med” många aspekter har vägt in. Helst av allt hade vi beviljat alla allt J "

Tydligen sågs inte vi (arbetslaget) som några spjutspetsar med framåttänkande pedagogiska tankar och det är kanske det som retar mig mest!

Ska försöka rycka upp mig nu, efter lite allmänt surande. Vi ska ju ändå få egna datorer - någon gång då kommunen gjort upphandling. Vem vet, kanske dom till och med slår till på kanoner i varje klassrum om några år, eller, tänk!, uppdaterar nätverket från Windows 2003 till...tja...dom kanske går wild and crazy  och går över till XP.

Nää, jag är inte bitter... ;)

Motivation, drivkrafter och karriärriktning

Har nu kommit hem från två dagar med Aspirantprogrammet. Två intensiva, energifyllda, roliga och otroligt lärorika dagar på Älvkarleö Herrgård (där det sägs spöka...men jag märkte inget).

Det personliga ledarskapet var titeln för dagarna och vi hade innan gjort ett test via webben för att se våra karriärstilar. Men de fick vi inte ta del av första dagen, utan då handlade det om att göra SDI-testet; Strength Deployment Inventory - Förståelse för personliga styrkor i mellanmänskliga relationer. Inget rätt eller fel, utan en vägledning, en bekräftelse, på vad mina drivkrafter är när jag har flyt och hur jag agerar i konflikt. Man pratar i testet om att vara röd, grön, blå, blandningar och i navet (lite av varje).

Att mina drivkrafter och det som motiverar mig blev "Resultatorienterande - Styrande" var ingen överraskning egentligen, men nog trodde jag att jag skulle hamna mer i navet där man är "Flexibel - Sammanhållande". Fast visst känner jag mig uppskattad i miljöer där jag får vara pådrivande, snabbagerande och stimulerande. Och nog är det så att jag är öppen för nya, mer utmanande möjligheter och vill nå personlig avancemang och utveckling. Sedan kan alla styrkor gå till överdrift och bli till min nackdel - det gäller att kunna göra rätt avvägning.

Jag blev väldigt tydligt "röd" inom "Motiverande VärdeSystem", men när det kommer till konfliktförlopp gör jag (enligt testet och faktiskt mig själv också) en markant beteendeförändring. Då hamnar jag plötsligt i navet, mot blått, och därmed anpassar mig i första hand till andras behov innan jag går in i strid (vilket kan ske i ett senare läge). Testet bekräftade, satte ord på sådant jag är medveten om. Men främst fick det mig att reflektera, tänka efter, känna efter...

Dag 2 kom att handla om karriärstilar, våra tidigare karriärer/uppdrag/yrken och val. Ännu en dag med mycket fokus på oss själva. Resultatet på webbtestet delades ut och jag började gapskratta, för jag ska uppenbarligen inte vara lärare. I korthet kan jag beskriva testet (Karriärmodell av Decision Dynamics) att det finns fyra karriärriktningar; Expert (det är där lärare ofta hamnar, "ett kall", bli gradvis mer och mer kunnig), Linjär (klättra uppåt), Utvidgande (karriär genom gradvis breddning av kunskap och förmåga) och Episodisk (byter ofta verksamheter/yrken).

Testet visade min karriärinriktning och mina drivkrafter (vilket var imponerande för som jag minns det var det inte många frågor vi skulle klicka i) och både min drivkraft och min karriärriktning visar Utvidgande, och nu till gapskrattet: Min karriärmardröm är att fastna i en och samma organisation och göra samma sak under hela mitt arbetsliv. Erkänn att du känner många, många lärare som har arbetat länge i skolan. De ska berömmas, äras och höjas till skyarna, för jag ser ärligt talat inte mig själv i klassrummet fram till pensionen.

Jag ska smälta alltihop det här nu. Lägga det i utrymmet för självkänslan - för jag fick bevis på att jag är väldigt medveten om mina styrkor och svagheter och att jag jobbar med dem, och det är något bra. Och så ska jag fundera på vad jag ska ha för yrkesmässigt mål. Det kan ta ett tag....

Sågad

Vet inte vad för ryck jag fick idag, så här sista dagen på ledigheten (tills det blir lördag igen) - ut och jobba i trädgården i över 6 timmar. Eldade, krattade, klippte och sågade. Det sistnämnda gick det sådär med eftersom min tumme kom i vägen. Hade som tur var handskar.

Nu har jag ont i kroppen. Sågandet har satt spår i högra armen. Och så all frisk luft då. I kväll blir det tidigt i säng.

Dropbox!

Ja, jag kanske är sen i vändningarna och kanske du kör något som du tycker funkar ännu bättre - men Dropbox är verkligen en gåva för mig som fotar mycket med telefonen, ibland tabben och spar saker på datorn som jag vill ha med mig. Kanske till och med blogginläggen kan bli lite tätare nu när jag slipper koppla upp telefonen för att föra över bilder (har visserligen en app för blogginlägg, men det är drygt att skriva på telefonen)....för så fort jag tagit en bild med telefonen eller tabben, så laddar den upp den i Dropbox-molnet. Och när jag startar datorn har jag den på plats där. Toppen!

I övrigt väntar jag tålmodigt på att köpa min Samsung Galaxy s4 - som ju släpptes igår. Väntar...längtar...men inser också vilket jobb det blir att ladda ner alla appar och dylikt. Göra inställningar som jag vill ha och så vidare. Men det kommer det att vara värt!

Brottningsmorsa

Idag har Loke deltagit i sin allra första turnering, Upplandscupen, som är för nybörjare. Vi steg upp tidigt för att vara i Norrtälje kl.9 och sedan blev det en intensiv dag. Att vara brottningsmorsa är adrenalinpumpande - i alla fall för en sådan som jag som inte kan låta bli att skrika och leva mig in.

Loke fick gå matcher mot killar både lite äldre och längre och vi blev smått chockade då han faktiskt vann sin allra första match! Den andra matchen blev tuff och jämn, men tillslut förlorade Loke på poäng. Tredje matchen var också ganska jämn, men när Loke fick ett knä i ansiktet ville han inte längre brottas och lämnade wo - och det är okej, jösses, han ska fylla sju år och har brottats knappt ett halvår. Det är tufft! Sista matchen blev kort, motståndaren fick direkt in ett nacksving och sedan lyckades han hålla Loke nere och tryckte lite mot halsen - vilket Loke tyckte var obehagligt och hamnade nere i mattan till sist.

Men jag är så stolt! Stoltare än stoltast! Min son var så duktig och kämpade fast han var trött och det gjorde ont. Den här erfarenheten gör att han kommer att se sin träning på ett annat sätt och att han nu är lite mer van av matchsituationer och turneringsupplägget. Framför allt tyckte han att det var roligt (fast han inte fick någon medalj - det sved lite...) och det är ju det viktigaste!

Loke innan det börjar - taggad!

Loke, i rött, ligger risigt till i sista matchen

Dammsugar-buzz

Att vara en Buzzador innebär inte bara gratisprover att dela ut och berätta om. Man får också erbjudanden om att köpa produkter (elektroniska) till rabatterat pris, för att sedan testa och "buzza". Och precis i rättan tid, d v s i behov av en ny dammsugare, kommer ett erbjudande om att köpa Philips PerformerPro.

Då man provar något nytt så får man förstås alltid utgå från det som man tidigare har i samma kategori. I mitt fall är det en ärvd Miele, som fortfarande fyller sitt syfte som dammsugare med väl godkänt, men som känts lite otymplig och sladdvindan har gett upp. Den ska få leva sitt liv på övervåningen eftersom, tro det eller ej, det är alltid ett väldigt stort hinder att baxa dammsugare uppför trappor. Oavsett hur smidiga de är.

Nåväl, dags för lite plus och minus.

+ (plus)
Lättrullad, liten och lätt. Slangen svänger 360 grader i fästet utan problem
Lång sladd (11 m)
Ordentligt sug - sugeffekt 2200 W
Ställbar sugstyrka efter underlag; golv, matta, möbler - vilket är tydligt utmärkt på munstycket, luftreglaget och på dammsugaren.
Med ett tryck så rullar sladden in (förr fick man minsann alltid hålla ner knappen)
5 liters dammsugarpåse och antiallergi-system

- (minus)
2200 W låter en hel del
Att ständigt ställa in sugeffekten - byta vid munstycket, vid luftreglaget och på dammsugaren är ganska många moment.
Lite svår att använda på trasmattor - även med alla inställningar rätt. Eller så är det min teknik det är fel på. Vardagsrummets långhåriga matta gillar däremot verkligen rengöringen.
Slangen är ganska stel, vilket kanske kan förklaras med att den är ny. Det är lite bök att få in den i skåpet, även om den har smart upphängningen för rör/munstycke i uppställt läge.
Ingen lucka för de där extra munstyckena som man inte använder så ofta. De ska enligt anvisningarna sättas på slangfästet. Fult!

Priset är ofta avgörande för mig, för jag lägger hellre pengar på roliga saker. Enligt Philips oneline-butik kostar PerformerPro (FC9190/01) 2 299 kr. Jag har ingen aning om det är billigt, rimligt eller dyrt för en dammsugare i den här klassen. Jag skulle inte lägga ut så mycket pengar på en dammsugare om det inte ingick en person som kommer hem och sköter den vid behov ;)

Men rekommenderar jag PerformerPro? Ja, det gör jag. Det är den proffsigaste dammsugaren jag någonsin ägt under mina 25 år som utflugen ur boet. Fast som sagt, allt beror ju på vad man redan är van vid.

De blå hörnen är platsborstar som ska lättare få med sig damm och skräp vid golvlister.

Nackdelen, och fördelen, en ratt som ställer in sugstyrkan beroende på underlag. Samma inställning görs även på slangen.

Svart och snygg, nätt och lättrullad - men vad fult att ha specialgrejerna fastsatt uppå.

 

 

 

 

Första gluggen

Som han har väntat och längtat efter att tappa sin första tand medan klasskompisarna tappat både en, två och tre. I förra veckan kändes den lite lös och idag hängde den på en liten slamsa. Nu väntar den lilla gadden på tandfeen...antar att det inte längre räcker med en 1-krona.

Snörvel

Galet vad sjuka vi ska behöva vara det här kvartalet. S och Svante har varit hemma hela veckan medan jag och Loke har stretat på med ont i halsen och hosta. Nu är det helg och sedan bara fyra dagars arbete tills det blir lov. Det kommer verkligen som en räddning känner jag.

Och så det här vädret på det. Jag blir så less!

Den sjunde och den första.

Igår avslutade jag en period i mitt liv. Eller tog en paus. Mustangklubbens medlemsregister sköts nu utav Palle.

Jag gick med klubben hösten 2005 när jag köpt min Mustang. I det första numret jag fick av tidningen efterlystes det en registrator och jag tänkte att det var en bra väg in i klubben. Och det var det. Sju år senare, många medlemmar medlemmar senare, många, många, många timmars ideellt arbete senare, har jag tackat för mig. Jag bestämde mig tidigt i höstas, trots att medlemsregistret är lättare än någonsin att hantera, att ett tryckeri gör utskicken, att betalningar går via ocr-nummer och att medlemmar själva kan göra ändringarna - det var dags att avsluta.

Så i helgen var jag på mitt sista planeringsmöte/årsmöte med det sköna gänget som ses en gång per år. När årsmötet var klart blev det avtackning av ordförande Pontus som nu också tar en paus. Han blev hedersmedlem som tack för sitt arbete - något endast fem personer tidigare har blivit. Sedan ropades jag upp och jag kände att här kan det bristas ut i gråt när jag såg grundaren Tord som stod där med en plakett. För jag är nu Classic Mustang Club Swedens sjunde hedersmedlem, men först och främst den första kvinnliga. Jag är otroligt stolt och konstaterar att jag aldrig kommer att få betala någon medlemsavgift mer än den jag gjorde vid anmälningen, eftersom vi som jobbar aktivt är betalningsfria som tack.

Jag ser i den här plaketten alla år med att skriva in nya medlemmar manuellt, all packning av kuvert, all avprickning vid årsskiftena, alla telefonsamtal på konstiga tider, alla mejl - glada, undrande och arga. Jag ser i plaketten klubbens tacksamhet för all fritid jag lade ner och den sitter nu i hallen så att alla kan se den när de kommer hem till mig.

HEDERSMEDLEM

Alexandra Gustafsson

CMC1565 

För hängivet arbete som registrator

2005-2012

Lite nytt i hemmet!

Det är alltid kul att få fräscha upp lite hemma (Ja, jag vet att jag skrev att det här inte är en inredningsblogg).Sedan vi bestämt att barnen är tillräckligt stora för att ha lego på rummet, har operation Reclaim the living room inletts. Kvar att handla är en ny soffa, men Mustangen måste säljas först.

Tv'n köptes begagnad av syrran, bänken är S gamla som vi hittade i källaren. Bord och matta är från IKEA. Vedstaplaren från K-rauta. Saccosäcken från Jysk. Och de fina ljuslyktorna hittades i Reformas webbutik.

Snart är killarnas rum också klart så att allt lego kommer upp. Tjohoo!

Block 1 - Aspirantprogrammet

Då var de första två dagarna av aspirantprogrammet avklarade - mitt i sjukstugan här hemma. Var kanske inte alltid helt fokuserad p g a sömnbristen, men blev trots allt inspirerad.

Programmet bjöd på mycket lyssnande. Några kommunchefer berättade om sitt uppdrag och synen på ledarskap, ett kommunalråd från Enköping (fantastiska Anna!) om sitt uppdrag som förtroendevald, en kommunjurist berättade lite om kommunens uppdrag, en ekonomichef om kommunal ekonomi, en utvecklingsledare, en produktionschef och så en rektor och förvaltningschef. Ni förstår att det var ett späckat program!

Vi är 30 utvalda från Heby, Håbo, Enköping, Knivsta, Älvkarleby och Tierp. Yrkesgrupperna är väldigt olika, inte alls så många lärare som jag trodde, och övervägande kvinnor (vilket inte är särskilt konstigt i kommuner).

Dagarna gav mig skiftande tankar. Å ena sidan, Vill jag verkligen bli chef? Klarar jag av att bli chef? Å andra sidan, Jag kanske verkligen kan ta steget! Det är det här jag vill göra!

Men det jag har insett är att för oss lärare, som vill ha något slags ledarskap inom skolområdet, finns i princip bara rektor. Inget där emellan. Inget lite vid sidan av. Rektor eller med tur (det finns inte så många tjänster) och kunskap utvecklingsledare. Det känns lite tråkigt att karriärvägen är utan avfarter. Bli rektor (och därmed ta ett extremt stort ansvar för personal, elever, ekonomi, arbetsmiljö och ett gäng föräldrar) eller bli inte rektor.

Det ser säkert olika ut i olika kommuner, där det ibland finns biträdande rektorer eller någon slags arbetslagsledare som verkligen får betalt för att ta mer ansvar. Utvecklingsledare, på en lägre nivå än övergripande skola, med delegerat uppdrag kring t ex IT.

Några i gruppen har redan fått erbjudande om chefsjobb eller har blivit tillsatta som chef. Även om det inte är givet att bara man har gått programmet så erbjuds du chefsjobb. Jag måste ändå få hoppas att någon med inflytande ser min potential och skräddarsyr mig en tjänst. Får jag bara göra lite trial and error så växer jag med uppgiften. För gärna ordet vidare....

En ny bebis

Kan inte låta bli, trots att jag egentligen inte vill ha honkatter igen. Greta flyttar in om två veckor.

Och mer vattkoppor på det

Vilken vecka! Svante fortsatte med hög feber och mer koppor. Felicia blev gipsad, fick feber och så kom vattkopporna dagen efter. Ingen av dem har sovit om nätterna och alltså inte vi vuxna heller. Jag var något rödögd på aspirantutbildningens dagar (reflektion kommer).

Imorse tassade Loke ner 8.30, jag slumrade till kl.10, Svante väckte jag kl.12 och sedan kom även S och Felicia ner. Sömnkontot är lite bättre balanserat men sportlovet kommer verkligen i rätt tid.

Signes sista dag

Svante är minst lika prickig som Loke, men lika pigg som vanligt. Alltså inte direkt mys i soffan-läge på den ungen, utan mer fastklistrad vid datorn spelandes spel.

Felicia, som ramlade på isen förra veckan kan ev ha en spricka i båtbenet och behöver in och röntgas. Men på Ackis vill de förstås inte ha några vattkoppsungar - men det löste sig till slut det med, trots att hennes båda föräldrar har fullt upp med annat.

Och mitt i allt det här har jag fått tid för Signes avlivning i eftermiddag. Signe har hängt med mig i många år, 13 närmare bestämt. Hon var kattungen som blev över i en kull och som jag förbarmade mig över. Hon har alltid varit lite av en problem-katt. Först hennes mage som krånglade och hon bajsade löst överallt. Sedan blev hon gravid innan hon ens var ett år. Alltid väldigt spattig och lättskrämd, men en sjuhelsikes jägare. Det blev en kull till när vi kom till Lövstabruk, sedan knipsades hon. I Knutby trivdes hon ganska bra, speciellt när de andra katterna tyvärr blev sjuka och somnade in och hon blev ensam kvar. Men hon har alltid varit lite oberäknelig och på senare tid mer och mer sur på Champis och Svinto, och barnen säger vi till att hålla sig borta från henne. Samtidigt har hon blivit extremt mycket keligare (eller påfrestande "på") mig och S, men hon mår inte bra. Det visar hon på flera olika sätt.

Det är förstås inget lätt beslut att ta. Någon kanske tycker att det är egoistiskt, att hon kanske blir bättre med någon behandling. Vi har haft fina, jobbiga och krävande år men, jag tror i mitt hjärta att Signe mår bäst av att få somna in i min famn.

Here we go again...

Svante har feber. Alltså är säkerligen vattkoppor runt hörnet för honom också. Det som var så kul att jobba idag.

Och så ska nya förhandlingar kring vab och vems jobb som är viktigast just nu att genomföras. Igen.

Konferensfika

Här är det my kind of konferenssnacks! Mjukglass och popcorn.

När fan blir gammal..

Jag i kjol! Kändes helt okej, men när man inte kan ha stövlar, vilka skor har man då?

På rymmen

Under mina aktiva Lärarförbundsdagar blev det ofta hotell och konferensställen. Nu var det ett tag sedan, så det känns inte helt fel att få komma iväg. Lite lyxigt faktiskt efter förkylning och vattkoppsbarn. Har laddat upp med skvallertidningar, snacks och godis. Imorgon börjar den tvådagarskonferens kring Unikum som jag fått chansen att vara med på tillsammans med kommunens utvecklingsledare. Tills dess ska jag försöka njuta av lugnet.